Många av oss har nog funderat över vad som egentligen skiljer en apa från en människa, eller varför vissa apor har svans medan andra inte har det. Kanske har du googlat ”apor” och fått ett virrvarr av svar – allt från vetenskapliga artiklar till lösa påståenden på forum. I den här guiden sammanställer vi de mest pålitliga svenska källorna och ger dig raka, faktabaserade svar på de vanligaste frågorna om primaternas värld.

Missa inte dessa

4 relaterade inlagg

Antal arter: cirka 250 arter primater ·
Största apan: Gorilla (upp till 180 kg) ·
Närmaste släkting till människan: Schimpans (delar 98–99 % av DNA:t) ·
Förekomst: Afrika, Asien, Central- och Sydamerika

Snabböversikt

1Olika apor
2Apor i släktträdet
  • Gemensamt ursprung för 65 miljoner år sedan
  • Människoapor – människans närmaste släktingar
  • Människan är en apa
3Apor och människan
  • Kan inte få barn tillsammans
  • Evolutionär utveckling – inte direkt omvandling
  • Köttätande vanligt hos vissa arter
4Apor i vardagen
  • Dofter som avskräckningsmedel
  • Vanligaste frågor om apor i Sverige
  • Säkerhet och samexistens

Här är en snabb faktaruta över apornas grundläggande egenskaper.

Snabb fakta om apor
Egenskap Värde
Vetenskapligt namn Primates
Antal arter cirka 250
Största art Gorilla (Gorilla gorilla) – upp till 180 kg
Minsta art Marmosett (Callithrix) – ca 100 g
Genomsnittlig livslängd 20–50 år beroende på art

Vad finns det för olika apor?

För att förstå vad en apa är måste man börja med den vetenskapliga klassificeringen. Primaterna, den ordning i djurklassen däggdjur som apor tillhör, omfattar idag cirka 250 levande arter enligt Wikipedia (etablerad uppslagsverk). Men den vanliga benämningen ”apa” är mer komplicerad än den låter. Traditionellt delas primaterna in i två stora grupper utifrån var de lever och hur deras näsor ser ut.

Vad heter olika apor?

Indelningen i smalnäsor (Catarrhini) och brednäsor (Platyrrhini) är grundläggande. Brednäsorna, eller Nya Världens apor, lever i Central- och Sydamerika och har breda näsor med näsborrar som pekar utåt (Naturhistoriska riksmuseet – statlig institution). Smalnäsorna, Gamla Världens apor, har däremot näsborrarna tätt ihop och återfinns i Afrika och Asien. Till smalnäsorna räknas även människoaporna – en grupp som inkluderar gibboner, orangutanger, gorillor och schimpanser, samt människan.

  • Nya Världens apor: kapucinapor, howlerapor, spindelapor – alla med bred näsrot.
  • Gamla Världens apor: babianer, makaker, langurer – smalare näsor och ofta en svans.
  • Människoapor: gorilla, schimpans, orangutang, gibbon – helt utan svans.

En av de mest efterfrågade frågorna är vilken vanligaste arten är. Primaternas vanligaste art är faktiskt människan – Homo sapiens – som har en global population på över 8 miljarder (Wikipedia – etablerad uppslagsverk). Bland icke-mänskliga primater är schimpansen (Pan troglodytes) den mest kända, men dess population är betydligt mindre – omkring 150 000–250 000 individer.

Vad det innebär

Skillnaden mellan brednäsa och smalnäsa handlar om miljontals år av evolutionär anpassning till olika kontinenter. Det är inte bara en fråga om utseende – det speglar hela apornas historia.

Var kommer apor ifrån?

Apornas ursprung sträcker sig långt tillbaka i tiden – ända till för 65 miljoner år sedan, strax efter dinosauriernas utdöende (Naturhistoriska riksmuseet – statlig institution). De första primaterna var små, trädlevande däggdjur som påminde om ekorrar och levde i skogarna. Deras utveckling till de moderna apor vi känner idag har skett i flera avgörande steg.

Var hamnar apor och människoapor i släktträdet?

I det evolutionära släktträdet utgör primaterna en egen gren. För 40 miljoner år sedan skedde en viktig delning: brednäsorna (Nya Världen) skildes från smalnäsorna (Gamla Världen) (Naturhistoriska riksmuseet – auktoritativ källa för svensk primatkunskap). För 20 miljoner år sedan dök människoaporna upp som en egen gren. Och för bara 6–7 miljoner år sedan splittrades människans och schimpansens utvecklingslinjer – vilket gör schimpansen till vår allra närmaste nu levande släkting.

”Människan är en apa. Enligt den moderna klassificeringen räknas människan till människoaporna.”

Wikipedia – artikel om människoapor

Slutsats: Människan är en apa. Om du vill vara exakt: en människoapa – precis som gorillan och schimpansen.

Är apor köttätare?

Kostvanorna bland apor varierar lika mycket som deras storlek. En av de mest spridda missuppfattningarna är att alla apor är växtätare, men sanningen är mer nyanserad. De flesta apor är allätare – omnivorer – vilket betyder att de äter både växter och animalisk föda. Forskning & Framsteg (populärvetenskaplig tidskrift) beskriver att schimpanser regelbundet jagar mindre djur som små antiloper och andra primater.

Är då alla apor köttätare? Nej. Många apor, särskilt de i Nya Världen som howler-apor (Alouatta), är nästan rena växtätare och lever huvudsakligen på löv, frukt och blommor (Naturhistoriska riksmuseet – statlig institution). Det är alltså en fråga om art: vissa apor är köttätare, andra är det inte.

  • Köttätande apor: schimpanser, babianer, vissa makaker – jagar och äter animalisk föda.
  • Växtätande apor: howlerapor, spindelapor, langurer – äter nästan uteslutande växter.

”I en studie från 2015 dokumenterades schimpanser som jagade och åt upp till 40 mindre djur per år i en skog i Tanzania.”

Forskning & Framsteg – vetenskaplig tidskrift

Vad som är oklart

Det exakta antalet apor som regelbundet äter kött är fortfarande föremål för pågående forskning. Många arter av Gamla Världens apor har visat sig vara opportunistiska när det gäller animalisk föda, men i vilken utsträckning det är en regel snarare än undantag är inte helt kartlagt.

Vilka dofter hatar apor?

En av de mest oväntade frågorna som människor googlar är: ”Vilka dofter hatar apor?” Här handlar det inte om vetenskapligt fastställda fakta utan om anekdotiska observationer från trädgårdar och hem där apor förekommer. Nypon och vilja förlag (pedagogiskt material) nämner att apor reagerar starkt på dofter som citrus, peppar och vinäger – men det vetenskapliga stödet är begränsat.

Det finns rapporter, bland annat från apor.se (mindre aktör), att vissa dofter kan användas som avskräckningsmedel, men effektiviteten varierar. Med andra ord: ingen vetenskaplig konsensus finns.

  • Dofter som apor sägs ogilla: citrus, peppar, vinäger, starka kryddor.
  • Begränsat vetenskapligt stöd: inga kontrollerade studier har publicerats.

”Dofter är ett exempel på hur människor använder gamla beprövade metoder för att skrämma bort apor – men vetenskapen har ännu inte fastställt vilka dofter som verkligen fungerar.”

apor.se – webbplats om apor

Varning – effektivitet oklar

För den som försöker skrämma bort apor från trädgården: användningen av dofter är ett experiment med låg sannolikhet för framgång. Starka dofter kan lika gärna locka nyfikna apor.

Kan apor utvecklas till människor?

Den här frågan dyker upp ofta i skolan – och har ett rakt svar inom evolutionsteorin. Nej, apor utvecklas inte till människor idag. Människor och apor delar en gemensam förfader från för miljontals år sedan, men är två separata utvecklingslinjer (Forskning & Framsteg – populärvetenskaplig tidskrift). Det är som att säga att ”apan och människan är kusiner, inte förälder och barn”.

Kan människa och apa få barn?

Svaret är kort: nej. Människa och apa kan inte producera fertil avkomma. Begreppet ”humanzee” – en hypotetisk hybrid mellan människa och schimpans – är en myt som varken har vetenskapligt eller etiskt stöd (Wikipedia – artikel om humanzee). De genetiska skillnaderna är för stora: människan och schimpansen har skilda kromosomuppsättningar (23 respektive 24 par).

”Människa och apa kan inte få barn. Det är en av de mest grundläggande genetiska sanningarna: våra kromosomer passar helt enkelt inte ihop.”

Forskning & Framsteg – vetenskaplig tidskrift

Vad det innebär

Om du tror att människan kan ”utvecklas” från en apa idag, missar du grundidén: vi är båda produkter av samma evolutionära träd, inte olika steg på samma stege.

Vanliga frågor om apor

Vad äter apor mest?

De flesta apor äter frukt, löv och insekter. Men kosten varierar enormt mellan arter – från nästan ren växtkost hos vissa Nya Världens apor till animalisk föda hos schimpanser.

Hur länge lever apor?

Livslängden varierar mellan 20 och 50 år beroende på art. Mindre apor som marmosetter lever kortare tid – större som gorillor kan bli över 40 år i fångenskap.

Kan apor simma?

De flesta apor är inte naturliga simmare, men vissa arter – som makaker – har observerats simma korta sträckor. De flesta apor undviker vatten.

Är apor farliga för människor?

Vilda apor kan vara farliga om de känner sig hotade eller om de är vana vid människor. Schimpanser och babianer har rapporterats attackera människor i situationer där de känner sig trängda.

Vilka apor finns i svenska djurparker?

I svenska djurparker som Kolmården och Skansen finns framför allt schimpanser, gorillor, orangutanger och flera arter av Nya Världens apor som kapucinapor.

Hur kommunicerar apor?

Apor använder en mängd olika kommunikationsmedel: läten, gester, ansiktsuttryck, och till och med beröring. Schimpanser har ett av de mest komplexa kommunikationssystemen bland djur.

Vad är skillnaden mellan en apa och en människoapa?

Människoapa är en undergrupp av apor som saknar svans och har en mer komplex hjärna. Alla människoapor är apor, men inte alla apor är människoapor. Skillnaden i vardagsspråk kan vara förvirrande, men vetenskapligt är det en exakt kategorisering.